Tre åtgärder för en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart

För att nå de breda politiska målen avseende bland annat miljö- och klimat, konkurrenskraft och sysselsättning, säkerhet och försvar föreslår vi att tre mycket kostnadseffektiva åtgärder genomförs. Avgörande för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring och alla åtgärder är att regering och riksdag garanterar förutsägbara och långsiktigt konsekventa villkor för näringen.

1 Ersätt stämpelskatten med en stämpelavgift Fartygsinvesteringar innebär stora kapitalinvesteringar som kräver lån, vilka i sin tur kräver en säkerhet genom pantbrev. I Sverige består detta av en stämpelskatt på̊ 0,4 procent av beloppet. I och med att fartyg kan kosta upp till miljardbelopp blir det betydande summor. De rederier som dessutom investerar i miljöteknik i toppklass ombord gör än större investeringar och ”straffas” för detta engagemang då stämpelskatten beräknas utifrån hela investeringen. Därför bör stämpelskatten ersättas av en stämpelavgift som täcker den faktiska administrativa kostnaden för myndighetens arbete.

2 Säkerställ en långsiktig nettomodell Att bevara nettomodellen är en viktig principfråga för parterna i Blå̊ Tillväxt av flera skäl. Det är viktigt för enskilda rederier att systemet är förutsägbart och stabilt om de ska göra stora investeringar i Sverige. När regelverket för sjöfarten försämras minskar rederiernas förtroende för det svenska regelverket. Det är också̊ viktigt att ett av villkoren i den svenska modellen, det vill säga statens del, inte påverkas då den utgör grunden för de villkor som förhandlats fram av sjöarbetsmarknadens parter. Det är alltså̊ inte den förlorade nettoersättningen på 1 procent som är det avgörande och av betydelse, utan tilliten och förtroendet för förutsägbara och varaktiga villkor.

3 Inför Blå̊ skatt 2.0 – utveckla tonnageskattesystemet För att ta nästa steg och bredda rekryteringsbasen för tonnageskattesystemet bör det vara möjligt för fartyg som är utsatta för internationell konkurrens och bedriver trafik på̊ Sverige att ingå i systemet. Verksamhetsområdena och fartygsstorleken bör också̊ anpassas, möjlighet till utbefraktning utökas och hanteringen av de obeskattade reserverna ses över. Regelverket bör också̊ harmoniseras så att sjöinkomst, sjöfartsstöd och tonnagebeskattning får samma bedömningsgrunder.